Allting skakar och långt bort i hans långsamt återkommande metvetande hör han två män konversera. Han vågar inte öppna ögonen utan bestämmer sig för att lyssna och känna en stund. Det måste vara en bil han sitter i. Och han måste vara fastbunden också, för han kan känna den kittlande känslan av att inte ha något blod i sina händer eller underarmar. Hörseln talar om för honom att han sitter i en bil med fyra andra män, och känseln säger att två av dem sitter på vardera sida om honom. Lucas öppnar ögonen en millimeter och det tar nästan en minut innan han kan se någonting, eftersom han är ovan vid ljuset. Han ser att de åker på en mycket skumpig grusväg mitt i en tät skog. En stor byggnad kommer närmare och närmare medans de åker framåt. En stor, vit byggnad uppe på en kulle, nästan ett stup, och en lång, lång, brant backe som infart. Denna byggnad har många gånger varit på tv, då polisen gjort razzior för att få tag på narkotika, men inget har någonsin hittats trots att ägaren är välkänd för att vara stor inom narkotikabranschen. FAN!
Tankar om hur Lucas ska komma därifrån börjar genast rusa genom hans huvud och han måste påminna sig själv om att vara uppmärksam på vart han förs för att kunna rymma, eller hitta ett sätt att låta någon veta vart han befinner sig. Det verkar vara väldigt bra säkerhet på byggnaden eftersom den dels står högt upp och ett fall därifrån skulle bryta både ben och armar på vem som helst. Dels har den inte bara ett, utan två, tjocka, höga staket löpande runt hela området.
Utanför staketet ligger en liten parkering till vänster om den första porten, som antagligen är till för de lågt stående arbetarna. Där står ett tjugotal bilar, alla i ganska dåligt skick. Väl framme vid porten tar föraren fram en walkie-talkie.
- "Vi är här. Öppna portarna så vi kan komma fram."
Vi.
Då måste alltså Alvin vara i en bil bakom dem. Allting ser så mycket bättre ut nu, för det är alltid lättare att göra någonting om man är två. Okej, Lucas, tänk ordentligt nu. Porten öppnas inte om inte någon inom företaget säger till portvakten att öppna. Porten öppnas uppåt.
Bilen kör fram till ännu en port, och samma procedur igen, fast han vrider ett snäpp på walkie-talkien innan han säger att han vill komma fram. Denna port öppnas inåt. Väl framme vid själva byggnaden är det en huvudport i mitten, och ett tjugotal meter till höger en liten brandtrappa. Lucas låtsas vakna upp och frågar;
- "Vad är det som händer? Varför gör ni såhär?"
Tystnad. Lucas vänder mig om och ser Alvin bäras in, tydligen fortfarande medvetslös efter sin dos av kloroformet. I två breda led går de allihop genom den stora byggnaden. De svänger höger mot en stor, bred spiraltrappa som går både uppåt och neråt från våningen de för tillfället är på. Alltså måste det finnas en källare i byggnaden också. Precis innan trappan svänger de vänster, sedan tredje till höger, andra till vänster och femte till höger. I korridorerna ser man storvuxna säkerhetsvakter gå omkring med hölster för pistol, och stora svarta batonger. Mannen som körde bilen tar fram en nyckelknippa och öppnar dörren. Ett litet, ljust rum med en säng, ett bord samt toalett. Det är uppenbart att det här rummet inte används till annat än att hålla folk fångna.
Männen skjutsar in Lucas i rummet och lägger Alvin precis innanför dörren, för att sedan stänga och låsa dörren efter sig.
Sunday, October 4, 2009
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment